Fackligt brev 1 – Vi tillsammans

Brev 1 – Vi tillsammans

a) Grunden för all framgång, är att vi gör det tillsammans, och att vi hålla ihop mot arbetsköparen. Annars går det inte.

Om en arbetskamrat hamnar i debatt mot arbetsköparen, är det detsamma som att arbetsköparen argumenterar mot oss alla.

Jag stödjer dig i en fråga viktig för dig. Även om frågan inte är viktig för mig. Då stödjer du mig i en fråga viktig för mig. Även om den frågan inte är viktig för dig.

En sådant arbetslag, med en känsla av samhörighet i laget, mot arbetsköparen, som är det andra laget, har lagt grunden för framgång.

– Vår sammanhållning är en förutsättning för all framgång.

b) Ibland går arbetsköparen med på våra önskemål.
Då behöver man inte strida.

Men oftast är det arbetsköparens hela modell de vill ha genomfört, i dess olika delar.
Är det vår modell? Har vi varit med och utformat den?

Arbetsköparen kan beordra oss att gå på en föreläsningen. Eller en utbildningen, en handledningen eller en kurs. Eller jobba enligt det schemat eller de arbetstiderna. Eller utföra den dokumentationen eller ha de målen, med mera.
Men är det våra önskemål?

Att välja ut en eller flera frågor och ta strid för, är viktigt för arbetsgruppen. Vi har då blivit en grupp, något mer än bara enskilda individer.

– Är en fråga viktig för oss, är ingen fråga för liten för att inte ta strid för.
– En seger för oss i en fråga, stärker sammanhållningen och försvagar arbetsköparen. Det är en seger för framtiden.

c) När arbetsköparen vill driva igenom saker som inte vi önskar eller vill ha, skyller de oftast ifrån sig.

Enhetschefen kan inget göra. Antingen är det chefens chef som beslutat detta, eller politikerna, eller Socialstyrelsen eller andra byråkratiska instanser.

Även här är det vår sammanhållning som är avgörande. Om vi vägrar, säger nej, blir det inget arbete utfört.

Hot och förmaningar kommer att komma från arbetsköparen. Men allt handlar om vår sammanhållning och än viktigare blir det då att få med sig andra arbetsplatser i striden.

• Vi ska inte bocka och buga för chefer, byråkrater, politiker och myndigheter.
• Vårt liv är viktigt. Vi är de som utför arbetet och då ska vi också bestämma över det.
• Om vi inte sätter ner foten, kommer vi alltid att bli förminskade och vara kvar i en underdånig ställning.