Nu tävlas om vem som skriker högst i riksdag och media, när militär beredskap blivit på modet igen. Bakom de höga rösterna finns samma partier som lagt 30 år på total avveckling av vårt försvar, vårt civilförsvar, livsmedels- och medicinsk beredskap.

Våra 690 000 ton högvärdiga, ständigt uppdaterade, livsmedel fanns i ett finmaskigt nät av förråd i hela landet, men såldes ut 2002 för ca 1:80 kr kilot. Och i dag går svenskt jordbruk på knäna på grund av de stora fördyringarna.

Innan slakten började.
Bergrum fanns med olja för ett år. Mediciner, sjukvårdsmateriel, kläder, maskiner, verktyg, reservdelar likaså. Dolda förrådsbyar med mediciner som lades ner vid apoteksreformen. Världens modernaste krigssjukvård, krigsplacerad personal och kapacitet för 1000 operationer per dag. 35 fältsjukhus i armén, 15 marina stridssjukhus, 6 operationssalar och intensivvårdsavdelning med 18 respiratorer per sjukhus. Allt nedpackat, mobilt i uppblåsbara plasttält med egen elförsörjning och värme. Vi var världsledande inom katastrofmedicinsk utbildning.

Beredskapslager för vanlig sjukvård

Sommaren 2020 (!) eldades Socialstyrelsens förråd med bland annat nästan en miljon undersökningshandskar, 134 000 operationsrockar och 235 000 operationsmunskydd upp, mitt under pandemin, allt medan vården knäade och tusentals äldre dog på kort tid. Utrustningen sades vara för gammal. Pengar för att köpa nytt fanns inte avsatta.

Den så kallade ansvarsprincipen innebär att det inte finns någon nationell krisledning i Sverige. Ansvaret skall enbart vara lokalt, vilket starkt bidrog till det kaos som uppstod då pandemin bröt ut.

Spana mot Finland
Med samma yttre förutsättningar som Sverige och som EU-medlem har Finland ändå 80 % självförsörjning på livsmedel, vi har 50 %. Välskötta beredskapslager med livsmedel och insatsvaror, sjukvårdsutrustning, bränsle etc. för ett år. I skriften ”Mer närproducerad mat för kunder inom offentliga kök” beskriver finska kommunförbundet ansvaret för livsmedelsproduktionen.

”Framtidens hållbara livsmedelsförsörjning kommer inte att grunda sig på global centralisering och utläggning, utan på lokal produktion och konsumtion i ett globalt nätverk.
För folket innebär det här såväl rätten som skyldigheten till egen matproduktion. Framför allt borde vi hålla oss borta från de fattigas risskålar. Den globala livsmedelssituationen och utsikterna för den ålägger också Finland en skyldighet att sörja för den inhemska produktionen.”

Detta krävs i Sverige
• En snabb, effektiv och kraftfull återuppbyggnad av det svenska civilförsvaret

• En stark central krisorganisation med ordentliga befogenheter och mandat
• Se livsmedelsproduktionen som en del av det svenska totalförsvaret.
• Inhemsk produktion av drivmedel för fungerande distribution i kris
• Beredskap i alla Sveriges kommuner och regioner av livsmedel, energi, drivmedel samt för medicinska behov.

Bengt Johansson, ordförande i Folkrörelsen 24:7

Gunnar Lyckhage, ordf. 24:7 Stockholm, sakkunnig, offentlig upphandling